MSU
Kontakta MSU

2019-10-17

Herpes

Herpes orsakas av ett virus, Herpes simplex, som gömmer sig i nervrötterna. Den förekommer i två former: Herpes simplex virus typ 1, som vanligen ger mun/läppherpes (Herpes labialis) och Herpes simplex virus typ 2, som är vanligast vid underlivsherpes (Herpes genitalis). Man kan dock ha typ 1 i underlivet och typ 2 på läpparna. Har man återkommande skov (anfall) med herpes i underlivet beror det nästan alltid på typ 2.

Utbredning: Vanlig! Några säkra siffror på antalet smittade med underlivsherpes finns inte. Vissa undersökningar har visat att ända upp till 25% av dem som fyllt 30 år är bärare av herpes simplex virus 2. Många har blivit smittade dvs. blivit virusbärare utan att ha haft något herpesskov.

Symptom: Herpes genitalis yttrar sig i vid första insjuknandet som sår på eller intill könsorganen. Det börjar med en kliande fläck som snart börjar svida och få små blåsor. Blåsorna spricker och blir små smärtsamma sår. Lymfkörtlarna i ljumsken brukar ömma och förstoras. Man kan ha ont när man kissar och även ha lite flytningar. Ibland har man feber. Det tar ofta 2-3 veckor innan såren läkt. Viruset drar sig tillbaka längs en nerv till dess rot. En del får bara ett eller få återfall, medan andra kan få mycket tätt återkommande skov. återfallen brukar inte pågå mer än 5-10 dagar och är oftast lindrigare. Ofta får man en förkänsla i form av ischiasliknande värk eller huvudvärk innan blåsorna kommer. Stress, trötthet, förkylning, uttalad fysisk ansträngning, menstruation och ibland samlag kan vara utlösande orsak till återfall. Har man herpesskov flera gånger per år är det vanligt att man också mellan skoven har "virusläckage" utan att man har symptom. Då kan man vara smittsam.

Inkubationstid: Det brukar ta 2-10 dagar från smittotillfälle tills besvären börjar.

Risker: Om en gravid kvinna får sitt första herpesskov i samband med förlossning kan barnet få en livshotande infektion. Risken är inte lika stor om modern får återfallsskov eftersom barnet har antikroppar från modern. För att undvika smittorisk för barnet förlöses ibland kvinnan med kejsarsnitt. Barnmorskan bör informeras om du har herpes. En kvinna som blivit gravid och vet att hennes man har en underlivsherpes, men själv aldrig haft besvär bör ta ett blodprov så snart som möjligt för att se om hon har antikroppar mot herpes. Har hon inte detta är hon alltså mottaglig för smitta. Man bör i så fall ha säkert sex, dvs. använda kondom vid samlag under resten av graviditeten och helst avstå från samlag under den sista graviditetsmånaden. Det kan också bli aktuellt med långtidsbehandling med herpesmedicin för mannen under graviditeten.

Smittsamhet: När symptomen på herpesskov uppträder, och under de första dagarna med blåsor/sår är smittsamheten stor och man skall då undvika samlag. Man smittar vid direkt kontakt med rodnaden/blåsorna. Man kan smittas vid samlag, men också vid oralsex. Har man täta skov (varje till varannan månad) finns det risk för smitta även mellan skoven.

Undersökning: Oftast är det lätt för läkaren att se att det är ett herpesskov. Man tar ändå prov från blåsor eller sår för säkerställande av diagnos och virustyp. Provet måste tas tidigt (inom 5 dagar) i skovet. Det kan vara viktigt att ha säkerställd diagnos, eftersom det ibland kan bli aktuellt med långvarig behandling med tabletter.

Behandling: Man kan inte bota herpes, men det finns tabletter som om de ges tidigt vid första insjuknandet (helst inom ett dygn) kan göra detta betydligt lindrigare. Har man täta återfall kan det bli aktuellt med långtidsbehandling med tabletter i förebyggande syfte. Under tiden man äter tabletterna har man inga herpesskov och risken för smittsamhet är liten. Ibland, dock långt ifrån alltid, kan herpessjukdomen bli lindrigare efter en långtidsbehandling. En intensiv forskning bedrivs för att få fram ett bra vaccin mot herpes, men ännu har man tyvärr inte lyckats att tillverka något vaccin som är tillräckligt bra.

Vill Du veta mer om herpes kan Du ringa Herpeslinjen 020 - 650 660 eller gå in på www.harduherpes.nu.



Fakta STD

Gonorré

Hepatit

Herpes

HIV

Klamydia

Kondylom

Mycoplasma genitalium

Slidkatarr

Svampkatarr

Syfilis

Trikomonas

Urinrörskatarr

Abort
sexaktuellt.com


Graviditet och sex
msu.se


Vanliga sexfrågor
msu.se


Hemtest
klamydia.se



Nyheter:

Positivt med nintedanib vid fler typer av lungfibros

Nervceller tycks ha nyckelroll för längre liv

Positivt resultat efter statiner till barn med FH

Överlevnaden i myelom blir bara bättre

Nej till genterapi mot ögonsjukdom

Kylbehandling studerad vid svår form av hjärtstopp

Risk för lungpropp kan finnas kvar längre än man trott

Individuell genterapi snabbutvecklad i USA

Stöd för att renovera ratade donatorlungor

Omogen testikelvävnad kan ge spermier




© MSU 2019