2024-04-20
Hiv
HIV (humant immunobrist virus) orsakas av ett s.k. retrovirus HIV-1. Det finns också
en virusvariant i Västafrika HIV-2. Det första säkra fallet av HIV är daterat till 1959 i Kinshasa, Kongo,
men man tror att epidemin startade redan i början/mitten av 1900-talet och att smittan kom från
schimpanser som kan bära på ett liknande virus.
1981 upptäcktes de första fallen av AIDS i USA. 1983 isolerades viruset (HIV-1) i Frankrike.
Antikroppsblodtest kom 1985. Samma år upptäcktes HIV-2. 1986 kom den första aktiva behandlingen AZT. Sedan
1996 finns en mycket verksam kombinationsbehandling som lett till att dödligheten i HIV-infektion
(AIDS) sjunkit drastiskt i den industrialiserade världen, där man har råd att behandla. 1996 kom också ett test
att mäta virus direkt i blodet.
Smittan sprids via sexuell kontakt och blod. Smittan är störst mycket tidigt i sjukdomen och
när AIDS utvecklats. Samtidig annan sexuell överförd sjukdom som herpes och klamydia ökar smittspridningsrisken.
Utbredning: WHO uppskattar att mer än 60 miljoner människor infekterats. 70% av den globala epidemin
finns i Afrika söder om Sahara. I Indien, Sydostasien och Kina sker en explosiv ökning för närvarande. Sverige
har en relativt låg smittspridning och 200-300 nya fall rapporteras per år.
Symptom: Hos knappt hälften av alla smittade med HIV-1 uppträder efter 2-3
veckor en akut HIV-infektion med influensaliknande symptom som halsont, feber och ibland hudutslag. För övrigt går
sjukdomen utan symptom tills immunförsvaret försvagats så pass att smittoämnen som hos friska
individer är helt harmlösa leder till svåra infektioner, ex svamp (candida) och olika herpesvirus. Detta kan ta
över 10 år och sjukdomen har då övergått till AIDS (Acquired Immuno Defiency S
yndrome).
Diagnostik: Blodprov = antikroppstest mot HIV1 och HIV-2. Det kan, i
undantagsfall, ta upp till 3 månader innan testet slår om och blir positivt. HIV-testet kan var falskt
positivt och därför tas alltid provet om när det är positivt samt testas med en dyrare 100% säker metod. Vid mycket stark misstanke om
HIV-infektion kan ett blodprov för att mäta virus göras. Detta blir positivt mycket tidigt i sjukdomen. Testning kan på begäran göras anonymt
och som regel skickas provet liksom övriga prover för sexuellt överförda sjukdomar enligt smittskyddslagen, där HIV ingår, kodat till laboratoriet.
Behandling: Kombinationsbehandling med tre ibland fyra olika virusmedel har inneburit att även
AIDS-sjukas tillstånd förbättras drastiskt och överlevnadstiden förlängts betydligt.
Undersökningar med vaccin pågår men man tror att det kommer dröja flera år innan ett sådant
finns tillgängligt på marknaden.
De flesta personer i Sverige med HIV-infektion kontrolleras på infektionskliniker.
Förebyggande: Samlag med kondom under hela samlaget. Vaselin bör ej användas på kondom
vid analt samlag. Kondom skall användas vid oralsex (köns-munkontakt). Oskyddat oralsex är inte 100 % säkert sex!
Vid intravenöst narkotikamissbruk skall aldrig sprutor delas med någon annan!
Vid sjukdom i samband med vistelse i starkt HIV-smittad region som centrala Afrika, södra
Afrika och Sydostasien bör ej blodtransfusioner, användande av icke sterila engångssprutor och nålar utan vidare
accepteras.
|
