MSU
Kontakta MSU

2024-03-29

Syfilis

Orsakas av en bakterie, Treponema pallidum. Syfilis kom till Europa från Amerika i slutet av 1400-talet med Columbus skepp. Den fick en snabb spridning och var ända fram till 1940-talet en folksjukdom i världen. Sedan upptäckten av blodprov för att påvisa bakterien (1906) och penicillinet har sjukdomens förlopp kunnat hejdas, men har i vissa länder som Ryssland och de baltiska staterna fått en stor spridning sedan början av 1990-talet och är där vanligare än klamydia är här i Sverige.

Syfilis smittar framför allt genom sexuell kontakt (samlag, petting och oralsex). Sjukdomen är sexuellt smittsam under de första två åren efter att en person blivit smittsam, men kan därefter också smitta från mor till foster under graviditet.

Utbredning: I Sverige ses endast cirka 100 fall per år av tidig sexuellt smittsam syfilis medan man oftare genom blodprov upptäcker s.k. sen latent icke sexuellt smittsam syfilis hos personer som invandrat till Sverige.

Symptom: Tidig primär syfilis yttrar sig som ett icke ömmande förhårdnat sår på ex. penis, blygd eller läppar. Detta inträffar 4-10 veckor efter smittotillfället. Samtidigt har man svullnad och lätt ömhet i lymfkörtlar i ljumskar (om sår genitalt). Efter 6-12 veckor kan man sedan eller som första symptom på sjukdomen få ett icke kliande lätt fjällande ljusrött utslag på bål och extremiteter. Typiskt brukar vara utslag i handflator och på fotsulor. Samtidigt kan man ha lätt feber. Man har då sekundär syfilis. Utslagen försvinner och sjukdomen går in i latent fas. Den kan inom något år spontant läka men hos åtminstone 30 % av smittade finns bakterien kvar och kan efter 10-20 år ge besvär som hudutslag, nervsjukdomar av olika slag så väl psykisk sjukdom som neurologiska besvär exempelvis balanssvårigheter. Den kan också angripa hjärta och kärl, men även andra inre organ. Man har då tertiär syfilis.

Många personer som blir smittade med syfilis får inga symptom alls, varken tidigt eller sent i förloppet.

Risker: Fosterskador. Flera år efter smittotillfället kan sjukdomen, om den är obehandlad, ge permanenta ibland dödliga skador på olika organsystem.

Undersökning: Pinnprov från sår som kan undersökas i mikroskop. Vanligast upptäcks den dock med blodprov som påvisar antikroppar mot syfilis. Man kan oftast med blodprov också se om sjukdomen är tidig eller sen i sitt förlopp. Tidigast 6-7 veckor efter smittotillfället kan blodprov påvisa syfilis.

Behandling: Behandling med penicillinsprutor är vanligast. Vid penicillinallergi kan annat antibiotikum väljas. Behandlingen sker ibland inneliggande på sjukhus eftersom man vid behandling kan få en kraftig feberreaktion under det första dygnet.

Uppföljning: Syfilis är införlivad i smittskyddslagen. Partnerkontroll och kontakt-spårning görs alltid. Alla som behandlats följs med blodprov i minst ett år. Vid tidig syfilis skall blodproven bli normala (negativa). Vid sen syfilis som är behandlad görs uppföljning i två år och blodprovsvärdena kan då fortfarande vara positiva, men betyder att man har antikroppar och inte aktiv sjukdom.



Fakta STD

Gonorré

Hepatit

Herpes

HIV

Klamydia

Kondylom

Mycoplasma genitalium

Slidkatarr

Svampkatarr

Syfilis

Trikomonas

Urinrörskatarr

Abort
sexaktuellt.com


Graviditet och sex
msu.se


Vanliga sexfrågor
msu.se


Hemtest
klamydia.se



Nyheter: